Tröstarna av de ensamma

Nu inser jag att jag är 50 veckor för sen, men jag har verkligen ingen koll alls på när saker släpps eller vad som händer. Jag bor i en bubbla på andra sidan Stångån, och så är det med det.

Hursomhelst, jag har gillat The White Stripes länge, men Raconteurs tar fan priset. Nu släppte dom som sagt Consolers of the Lonely redan 25e Mars 2008, men köp, ladda ner eller vad som ehslt ifall ni har gått lika oblivious som en annan.

Det jag egentligen tänkta säga var att jag verkligen älskar Spotify helt sinnessjukt mycket. Inte för användarvänlighet eller gratis-är-gott, utan för att man hittar massa sjyssta versioner som man annars missar. I The Raconteurs fall finns det t.ex. en jätteskön aukustisk version på Steady as She goes, från samma singel, med toksköna taktbyten och skakiga röstvibraton. Och det finns bluegrassversion av Top Yourself på Old Enough-singeln som släpptes samtidigt som Consolers of the Lonely. Nej usch. Jag känner mig bortskämd med Spotify, jag känner mig efter men bortskämd med Raconteurs. Och nu snubblade jag över Broken Boy Soldier (KCRW Session). GAH!

Appropå något helt annat, jag läste någonstans att de i Australien kallas för The Saboteurs, då det redan fanns ett band som hette the Raconteurs. Sedan försökte Raconteurs köpa deras namn, men det gick de inte med på. Ordet sabotör i sin tur kommer från franskans ord för träsko. Så är det med det.