..som Fred Åkerström sjöng.
Ja, så var man i Oslo - en stad som musikaliskt sett inte kan betraktas som annat än underbart. Gemene man verkar vara helt galna i hiphop, men bortsett från det så pågår det just nu här en sommarfestival där bl.a. Dizzie Rascal, Justice och Sebastien Tellier (är man schlagerbög så är man) har uppträtt, och jag mitt nöt såg naturligtvis inte en enda av dom. Jag gick inte ens dit. Pinsamt.
I övrigt så finns det en överrepresentation av kareokeklubbar och jazzhak- däribland världens bästa ställe som heter Bare Jazz som lägger i Grensen, en liten innegård med snortrevligt fik, skiv- och LP-försäljning av allt som heter jazz på markplan och lite krog framåt kvällningen. Åker ni hit så är det stort sett olagligt att inte gå dit.
I övrigt är Norge dyrt, har störda åldersgränser (det enda stället jag kom in på var en trång gaybar, där de spelade hrm... svensk schlager och ABBA) men trevligt. Man blir dock trött på att lalla runt på Karl Johan (notera den fyndiga musikkopplingen igen). Fem dagar kvar här, så får vi se vad slutomdömet blir!
Akkurat!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar